Jobb imorgon.
Igår hade jag min första dag med bredvidgång på ett gruppboende i Tollarp. Det kändes riktigt bra! Jag har aldrig sett mig själv som en person som kunde jobba inom vården, för jag antar att den typen av yrke har skrämt mig lite... Att ta hand om människor är otroligt ansvar och jag har alltid tyckt att där bör finnas någon form av passion för att hjälpa människor om man ska jobba med det. Annars känns det nästan lite orättvist mot dem man ska ta hand om, förstår ni hur jag tänker? Sen jag fick Molly har den där "rädslan" i alla fall lättat. Jag har aldrig tagit hand om ett barn förut, jag har aldrig varit mamma förr... men det klarade jag rätt bra. Så varför ska jag begränsa mig till sådant som jag vet att jag känner mig bekväm med istället för att ge något annat en chans. Nej, jag har aldrig tagit hand om människor med olika funktionshinder, men betyder det att jag inte kommer att kunna göra det? Nej. Jag behöver bara lära mig! Imorgon är en y dag och jag "jobbar" 07.30-16.00. Alltså är det hög tid för mig att sova. Igår var mormor & morfar barnvakt till Molly medan jag var på jobb, imorgon är det Emils tur att vara pappaledig :) (...och alla kom-ihåg-lappar till honom är skrivna, haha!)
Godnatt på er ♡
